Exhausted

Semestern närmar sig för de flesta i Sverige. Och vi börjar att räkna ner för att slå av på takten. Läser precis på facebook om en bekant som är på sjukhuset. Hon skulle rutinkontrollera varför yrsel, illamående, huvudvärk, svimningar mm. Blev omedelbart sjukskriven på 100%. . Hon skriver läkarna säger jag har kört alldeles för hårt, typ 220 %. Nu måste jag stanna upp och återhämta mig innan ens en rehabprocess och utredningar kan påbörja.

Tänk vilken kraft vi besitter. Att vi bara kan köra! Köra så långt, att hoppa över alla tecken, alla signaler. Jag minns själv sommaren 2015. Jag var helt slut, höll på något sätt ihop det fram till semestern. Men då, var både min kropp och knopp riktigt trötta. Ville bara ligga på en klippa, kunde inte planera längre än 15 minuter framåt. När folk ville göra saker med mig var det som en stor börda på axlarna. Idag kan jag undra vad är drivkraften som gör att jag kunde köra så hårt. Att vi kör över livet självt. Full gas hela tiden. Vore det en bil så skulle vi stanna och tanka och ibland till och med ta ett längre service-stopp med jämna intervallet. Men nu, nej nej det är jag det har jag inte tid med.

Min kompis säger att numera pratar de om utbrändhet som förkylningar på jobbet. Hur har vi hamnat här?

Det ända positiva är att det oftast leder till förändring. Riktig förändring både på insidan och utsidan. Som man säger inom yogan the only way out is in.

Det går inte att bara stanna upp och tro att batterierna ska laddas av sig själva bara för att det står semester i tidrapporteringssystemet. Oftast fortsätter tempot i en annan skepnad. Se till att hjälpa både kroppen och knoppen. Var mindfull, ta hjälp, hitta en lärare. Träna andning yoga what ever you like. Var i naturen, bada, gå offline, var närvarande. och planera mindre! Det är ok att inte veta vad man skall göra imorgon. Spontanitet förgyller livet

Två effektiva tekniker öka närvaron och lugna kropp och nervsystem
-Alom Vilom
-Yogi 4 part breath

“Semestermode on”